Till mine av Tyson.
Föra sommar började semestern tragiskt med vår älskade vove Tyson lämnade oss i all hast. I min famn lämnade han jordelivet. En jobbig händelse. Dagen han dog var vi rätt många som följde med mig och mindes honom genom kasta sten i havet. Självklart när jag är här igen på öland så gick jag och Oskar ber och kasta sten i hans ära. Och när jag tänker på honom och tar en sten ser jag detta. En sten med ett hjärta. Kan de bli mycket bättre.
Öland på midsommar
Öland de bästa stället för ladda batterierna på.
Stora tjejen
Anna börjar bli så stor nu. Dagis tiden är snart över och vi ska njuta av sommarlovet. För sen ska anna börja skolan. Ja hon börjar ju på 0 till hösten och hon är så glad och ivrig att få börja. Och jag är stolt mamma så klart men ibland käns de som de får lite för fårt. Om jag fick min vilja igenom så skulle mina barn aldrig växa upp och bli stora och flytta hemifrån. Tur är att de är lå gt dit. Ska bli skönt att få ha barnen hemma i sommar så vi kan hitta på roliga saker innan hösten tråkiga väder och kalla vindar. Så nu njuta av sommaren och bara ha kul hela familjen.
Leva med hypermobilitetssyndrom
Ingen som förstår mig och hur ont jag faktiskt har. Mina leder är överrörliga och innefattar att ledbanden inte riktigt håller ihop allt. Och de i sin tur för att musklerna får jobba på högvarv som då gör att jag får muskelvärk av ingenting.
Att sitta still för länge gör mig stel så ni kan tänka hur jag har de på mina morgon stunder man vill skrika rätt ut och jag känner mig som en gammal dam på 70 år.
De är jobbig att va mamma och inte orka kunna leka med mina barn så som jag skulle vilja. Men jag för mitt bästa för kunna ha kul med barnen. Och då blir de tyvärr att ta till smärtstillande för orka med dagen. Då kan man stå ut med smärtan ett tag och leka med mina små vildar.
Enkla sysslor i hemmet kan va jobbigt de med. Men så länge jag håller mig i rörelse så minskar stelheten som är en stor bov. Jag kämpar på städa är ändå ett måste. Resten som lyfta tunga saker och så ja de tar gubben hand om.
Här har ni en bild som visar hur man kan se om man är överrörlig.
Så smärta är en stor del av min vardagen då jag också lever med kronisk smärta i magen med.
Som ni kan förstå är jag van vid skiten. Men jag försöker så gott jag kan att låssas att jag mår bra och håller huvet högt och de funkar ett par dagar tills man måste ha den där dåliga dagen och få tycka lite synd om sig själv.
Men i övrigt så har jag börja acceptera att så här ser mitt liv ut och jag tur ha slägt och vänner som ställer upp och hjälper mig. Så jag är rätt lycklig ändå.
